Tiden går fort. För ett par veckor sedan skrev jag om jakten på autonoma agenter och om att bygga räls så att AI:n inte bara promptas vid tangentbordet utan kan jobba mer självständigt. Nu har något nytt lagts till i verktygslådan: Cursor stödjer skills.

Superpowers – samma discipliner i alla miljöer

Jag har under en tid använt superpowers – ett ramverk med återanvändbara arbetssätt för AI-assistenter. Det började med Claude Code och har sedan spridit sig till andra verktyg. När Cursor fick stöd för skills var steget naturligt: ta samma idéer och anpassa dem.

Det handlar inte om att duplicera allt, utan om att strukturera hur jag jobbar så att agenter vet vilka regler, mönster och arbetssätt som gäller – oavsett vilken miljö jag sitter i.

Vad jag har lagt in

Superpowers för Cursor. Ramverket är byggt för Claude Code, men många i communityn har anpassat det för Cursor – och jag gjorde likadant. Disciplinerna är desamma: idéarbete innan kreativt arbete, systematisk felsökning vid buggar, testdriven utveckling, verifiering innan jag säger “klart”.

IAM-expert. En specialiserad agent som är expert på AWS IAM. Uppgiften är enkel: granska IAM-policyändringar och se till att vi håller minsta möjliga behörighet. Istället för att fråga en generell modell om IAM varje gång kan jag be IAM-experten göra en genomgång. Det sparar tid och gör säkerhetsnivån mer konsekvent.

TV-inloggning (device flow). Jag bygger skills utifrån verkliga behov. I Farmors album behöver användare kunna logga in på TV:n utan att skriva lösenord – ungefär som Netflix eller Spotify. Jag har skapat en skill som beskriver hur flödet fungerar och hur man implementerar det. När jag eller en agent ska bygga TV-inloggning finns ett tydligt mönster att följa.

Hur det förändrar arbetet

Från min Cursor-användning – prompthistorik och usage-events – ser man ett tydligt skifte. Jag frågar inte längre bara “fixa X”. Jag refererar regel-filer, skills och specialiserade agenter. Några exempel:

• “Använd IAM-experten för att granska mina policyändringar.”
• “Skapa en skill för TV-inloggning, samma mönster som i Farmors album.”
• “Läs in superpowers-innehållet. Jag vill använda samma ramverk i Cursor.”

Det är arkitekt-tänk: processen är viktig. Jag bygger inte bara funktioner – jag sätter upp system som gör att både jag och agenterna jobbar mer konsekvent.

Varför det spelar roll

I roasten fick jag höra att jag är en “kontextstoppare” och en “kaosorkestrerare”. Delvis rätt – jag kastar mycket kontext på AI:n. Men jag har också börjat strama åt: git-hooks, lokala tester, kontextbudget, och modellval (Opus för arkitektur, Sonnet för kod).

Skills och specialiserade agenter är nästa steg. Istället för att ha allt i huvudet eller i ad hoc-prompter lägger jag kunskap i återanvändbara byggklossar. Agenten vet var den ska leta.

Det handlar inte om att instruera mindre. Det handlar om att instruera smartare – med rätt skill, rätt agent, rätt regel-fil. Då blir kontexten mer relevant och mindre överflödig.

Framåt

Jag kommer fortsätta lägga in skills utifrån det jag faktiskt bygger: fler domänexperter (Terraform, React), fler flöden (autentiseringsmönster, CI-pipelines), och mer koppling mellan superpowers och Cursor.

Målet är att både jag och agenterna ska ha tydliga räls – och att det ska gå fort utan att allt faller isär.